Stora risker med att ge ut på (hybrid)förlag med dålig ekonomi

 

I värsta fall riskerar du att finansiera andra författares bokutgivningar/royaltyutbetalningar samt löner och om ett förlag eller hybridförlag går i konkurs kommer du med stor sannolikhet inte få ut någon ersättning. Sådan är realiteten för dig som är utgiven på ett förlag/hybridförlag. Om förlaget är sena med royaltyutbetalning och inte betalar ut denna trots uppmaning rekommenderar expertjuristen att man vänder ansöker om ett betalningsföreläggande. I denna artikel går jag igenom riskerna med att ge ut på (hybrid)förlag med dålig ekonomi, hur man kan göra en snabbkoll av ett bolags ekonomi samt vad man kan göra ifall man redan sitter i klistret.

 

Kolla (hybrid)förlaget innan ni påbörjar ert samarbete

När man får det där brevet eller erbjudandet om att ge ut sin bok på ett (hybrid)förlag är det klart att man blir oerhört glad – det är ju trots allt ett bevis på att man har lyckats som författare, på att ens verk håller måttet!

Men det gäller dock att besinna sig lite, i alla fall något – och att man tar sig lite tid för att kolla upp det förlag eller hybridförlag som man planerar att samarbeta med. Samma sak gäller när man söker efter en lämplig samarbetspartner att skicka sitt manus till – gör research innan så slipper du stå där med lång näsa (och tom plånbok) i efterhand.

Efter min föregående artikel om egenutgivningstjänsters ekonomi var det många som efterfrågade en liknande artikel om mindre förlag, varför också denna artikel tillkommit. Fokus ligger på ekonomin hos förlag och hybridförlag, samt riskerna med att anlita (hybrid)förlag med svajig ekonomi. Främst gäller det jag skriver mindre förlag och hybridförlag – även om stora förlag självklart inte heller är skyddade mot konkurser är risken ändå mindre eftersom stora och etablerade företag ofta har mycket kapital i kassorna och kan ta förluster i flera år i rad utan att komma på obestånd, medan ett par (eller i värsta fall – ett enda) förlustår ofta tar knäcken på mindre bolag.

Dessutom har jag intervjuat en specialist på avtalsrätt om vad man bör göra ifall (hybrid)förlaget inte betalar ut innestående royalty samt en rad andra relevanta frågor, till exempel vad som händer vid en eventuell konkurs. Jag vill passa på att rikta ett jättestort tack till Jon Kihlman som driver sajten Avtalsrätt.com, som tog sig tid att svara på mina frågor.

Risker med svag ekonomi

Det finns två uppenbara risker med att vara utgiven på ett förlag eller hybridförlag som uppvisar röda siffror, nämligen att man kan råka ut för försenade eller helt uteblivna royaltybetalningar alternativt att bolaget går i konkurs. Ingen av varianterna är av uppenbara skäl speciellt lockande.

”I allmänhet är fordringar på royalty inte tvistiga. Att royalty inte betalas betror snarare på att förlaget inte kan eller inte vill betala.”
– Jon Kihlman, jur.dr.

En rad andra, i sammanhanget mindre, risker förekommer också. Till exempel kommer ett företag med ekonomiska problem ha svårt att fullfölja sina åtaganden rörande marknadsföring, annonsering, publicitet, PR, mässdeltagande med mera. Även om bolaget för stunden kanske klarar av sina royaltybetalningar kan de tvingas dra in på andra aktiviteter, något som påverkar dig som författare på ett mer indirekt men ändå allvarligt sätt.

Riskerna är större än när man ger ut själv

Riskerna med att ge ut på ett förlag/hybridförlag är större än att ge ut boken genom en egenutgivningstjänst som går dåligt finansiellt. När man skriver ett kontrakt med ett förlag eller hybridförlag överlämnar man i regel rättigheterna till ens verk till förlaget, något som leder till stora problem ifall bolaget till exempel har problem att betala ut ens royalty eller till och med går i konkurs. Även om de flesta kontrakt har en klausul om att rättigheterna omedelbart går tillbaka till författaren om företaget kommer på obestånd kan det ändå vara ett komplicerat och tidskrävande förfarande.

Särskilt stor är risken när man ger ut på ett hybridförlag. Ger man ut på ett traditionellt förlag så är det trots allt förlaget som tagit den ekonomiska risken, så man har inte investerat något ur egen ficka i alla fall. Med ett hybridförlag är situationen en annan – man har själv gått in och finansierat utgivningen med en betydande summa pengar (oftast runt 100 000 kronor eller mer), samtidigt som hybridförlaget har rättigheterna till ens verk, så man förlorar inte bara innestående betalning utan även de pengar man har satsat på utgivningen.

”Författares fordringar är regelmässigt oprioriterade. Det är vanligt att oprioriterade fordringsägare inte får någon utdelning i en konkurs.”
– Jon Kihlman, jur.dr.

Ytterligare en fara med ett hybridförlag som går dåligt är att du som ny kund faktiskt ger bolaget det tillskott av pengar som det behöver för att klara av sina befintliga fordringar. De pengar du investerar i din utgivning finansierar uteblivna/försenade royaltybetalningar till andra författare, och när det sedan är din tur att få betalt behöver förlaget få in ytterligare kapital i form av nya författare som investerar i sin utgivning. Det blir snabbt en nedåtgående spiral.

Med detta säger jag inte att hybridförlag som sådana är något dåligt – absolut inte. Det enda jag påstår är att risken med att ge ut på ett hybridförlag som det går dåligt för är större än att ge ut på ett vanligt förlag som det går dåligt för.

Att utvärdera ekonomin – vad man bör kolla på

Att utvärdera ett företags ekonomi är inte helt enkelt, men det går dock att utläsa en del viktig information från företagets nyckeltal. Dessa kan du hitta gratis genom att gå in på www.allabolag.se och skriva in företagets namn (eller organisationsnummer). I tabellen Bokslut & nyckeltal ser du viktig allmän information. Vad bör du då kolla på?

Självklart är omsättning – det vill säga hur mycket pengar ett företag dragit in – intressant, liksom resultatet. Är resultatet positivt har företaget gått med vinst, är det negativt har företaget gått med förlust. Så enkelt är det. Det du helst vill se är en ökad omsättning från år till år (det betyder att företaget växer) samt att företaget visar i alla fall ett nollresultat. Det du inte vill se är ökande förluster. Går ett bolag med förlust flera år i rad är det en stark varningssignal, särskilt om förlusterna ökar. Ett enda förlustår behöver dock inte innebära något negativt, men flera år av röda siffror i rad tyder ofta på mer betydande problem med affärsmodellen.

Två andra viktiga nyckeltal är soliditeten och kassalikviditeten. Soliditeten ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och denna siffra bör ligga på minst 30-35%. Kassalikvideten ger en indikation av företagets betalningsförmåga på kort sikt – en kassalikviditet på 100% innebär att företaget kan betala sina kortfristiga skulder direkt och det är också ett bra riktmärke.

Skärmdump från Allabolag.se som visar omsättning och resultat för ett med bokutgivning helt orelaterat bolag – Volvo.

Via Allabolag.se kan man också beställa hem företagens årsredovisningar, som ger en mer ingående bild av företagets ekonomi. Om du har någon ekonomikunnig i din omgivning rekommenderar jag varmt att du tar dig tiden att ta ut en årsredovisning och be denne ta en titt på den och ge sin rekommendation.

Självklart kan man inte få en fullständig bild bara från en årsredovisning och från nyckeltalen, men det ger i alla fall en tydlig indikation och en bättre bild än om man bara lyssnar på företagets representanter, som självklart kommer ha väl inövade svar på alla eventuella frågor om bolagets ekonomi.

Något som jag särskilt vill varna för är ett ge ut på förlag eller hybridförlag som drivs som enskilda firmor, just eftersom möjligheterna till insyn är mycket sämre. Risken blir helt enkelt mångdubbelt större och det är mycket svårare att få en inblick i vad som händer med bolaget. Krasst uttryckt så vet du inte om eventuella pengar du investerar går till din bokutgivning eller för att täcka firmaägarens lån eller spelskulder. Om (hybrid)förlaget du har kontakt med drivs som enskild firma rekommenderar jag att du ser på det som att det är en privatperson som jobbar med din bokutgivning, istället för att se på det som en relation med ett företag. Du måste alltså kunna lita på personen till 110%, särskilt om pengar är involverade, så för att ens överväga utgivning på förlag/hybridförlag som drivs som egna firmor skulle jag vilja få in minst 2-3 rekommendationer från personer på olika håll som inte har ett egenintresse i förlaget.

Oavsett vilket förlag du undersöker är några bra frågor som du kan ställa till dig själv:

Vågar jag investera mitt verk som jag kämpat med så länge, liksom en ansenlig summa pengar (ifall det är ett hybridförlag) i detta bolag? Känns det verkligen tryggt att satsa på detta förlag? Känner jag att detta bolag kommer kunna förvalta min intellektuella egendom och/eller mina pengar?

Om problemen är framme – vad ska man göra?

Vad ska man då göra om problemen är framme, om förlaget inte betalar ut sina royalties enligt avtalet? Jag ställde denna fråga – samt en rad andra följdfrågor – till jur.dr. Jon Kihlman, specialist på avtalsrätt och ägare av sajten Avtalsrätt.com:

Om ens förlag är försenat med utbetalning av royalty, vad bör man göra för att få ut sina pengar så snart som möjligt?

Man bör redan från början se till så att betalning skall ske vid en given tidpunkt, t. ex. senast den 31 mars varje år. Då förfaller fordringen till betalning vid den angivna tidpunkten och dröjsmålsränta – f.n. 8 procentenheter per år – börjar löpa. Det är i sig ett bra incitament för att royaltyn skall betalas ut i tid.

Om ingen förfallotid är avtalad, bör man framställa krav på betalning. Då börjar dröjsmålsränta löpa en månad efter det att kravet har framställts.

I allmänhet är fordringar på royalty inte tvistiga. Att royalty inte betalas betror snarare på att förlaget inte kan eller inte vill betala. Då är en ansökan om betalningsföreläggande den enklaste åtgärden – naturligtvis med undantag från att tala med förlaget – för att skapa en s.k. exekutionstitel, dvs. underlag för att kronofogdemyndigheten skall driva in fordringen.

Har de författare som kräver att få in sina pengar från förlaget företräde mot de som inte inkommer med klagomål? Finns det någon turordning, ska t.ex. författare som gett ut en bok för ett år sedan få ut sin royalty före någon som gett ut en bok för en månad sedan?

Nej.

Har företagets VD/ekonomiansvarige rätt att särbehandla och/eller välja ut vilka de betalar till och vilka de inte betalar till? Har de rätt att t.ex. betala enbart till de som klagar i första hand, eller är detta olagligt?

Det är knappast olagligt, även om uppfattningen finns att alla så längt det är möjligt skall behandlas lika. Dock kan betalningar som har genomförts inför en konkurs återvinnas, dvs. tas tillbaka till konkursboet.

Vid en konkurs, vad händer med fordringarna från författarna? Först ska ju skatteskulder betalas, men vilka fordringar kommer därefter?

Det finns i princip två sorters fordringar: Prioriterade och oprioriterade. De prioriterade fordringarna är de som fordringsägaren har säkerhet för, t.ex. i form av en pant eller ett pantbrev i en fastighet. Författares fordringar är regelmässigt oprioriterade. Det är vanligt att oprioriterade fordringsägare inte får någon utdelning i en konkurs.

Om en författare betalar för tryck av böcker, kan de pengar som företaget fått in användas för att täcka övriga skulder, t.ex. royaltys till andra författare?

Om förlaget har fått in pengar som skall betalas vidare till författaren och förlaget går i konkurs innan sådan betalning sker, är risken påtaglig att pengarna ingår i konkursboets förmögenhetsmassa och inte är öronmärkta för den enskilda författaren.

Sammanfattning

Det är väldigt viktigt att du kollar ett (hybrid)förlags finanser innan du bestämmer dig för (eller emot) en utgivning. Riskerna är i mångt och mycket större än om du t.ex. ger ut din bok själv som print on demand, eftersom du överlåter rättigheterna till ditt verk till det förlag som ger ut din bok. Har du gett ut din bok själv och distributören går i konkurs är det jobbigt och du förlorar förmodligen innestående royalty, men du kan i alla fall fortsätta sälja din bok via annan distributör eller ta över distributionen själv med mera. Och detta kan du göra direkt.

Särskilt viktiga är finanserna när det kommer till hybridförlag, eftersom du då även satsar en betydande summa pengar – pengar som i värsta fall går åt främst till företrädarnas lönar och att täcka hål i företagets budget istället för att marknadsföra din bok. Varning också för förlag/hybridförlag som drivs som enskilda firmor – då har du väldigt svårt att få en inblick i vad som faktiskt görs och riskerna är mångdubbelt större.

Den viktigaste rekommendationen är alltså att ta en titt på företagets finanser innan du fattar ett beslut om att tacka ja eller nej till utgivning, och om du redan är utgiven på ett (hybrid)förlag som av någon anledning är försenade med royaltyutbetalning så bör du göra ditt yttersta för att få ut pengarna så snart som möjligt – annars kan det vara för sent.

(Av Andris, ursprungligen publicerad 2016 på gamla Egenutgivarguiden.)